onsdag 11 april 2012

Mediers påverkan i lärmiljöer

Enligt LGR 11 ska skolan ansvara för att varje elev "kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande." Dessutom är det lärarens ansvar att "svara för att eleverrna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer." Även lärarnas yrkesetiska råd menar att "lärare bör använda den teknik som kan underlätta arbetet, förbättra undervisningen och utveckla kommunikationen med föräldrar och elever.

Vi använder iPad och dator både i syftet att söka information och som skrivverktyg. Eleverna är vana vid dessa som skrivverktyg men lär sig mer och mer om dem som sökverktyg. Internet överhuvudtaget handlar mycket om läsning enligt Olle Findahl (Lärarnas nyheter 2010-05-25). Han menar att barnen lär sig känna igen och skriva bokstäver vilket kan ge positiva effekter på läsförmågan.

Ju mer vi använder media i skolan desto mer inser jag hur mycket eleverna kan och vet om detta. När det gäller pedagogiska program får de ofta lära mig hur de ska arbetas med och hur man kan hitta dem. Det som är viktigt är att vi vuxna, både i skolan och hemma är med och styr vad eleverna använder för program. Det får inte bara bli en sysselsättning utan syfte i skolan, och hemma är det viktigt att inte "fel" saiter används. Statistiken visar (Statens medieråd) att 97% av föräldrarna pratar med sina barn om vad de ser på när det gäller film och TV, vilket är positivt. Föräldrar anser också att TV har en positiv effekt på deras barn eftersom de lär sig saker. Även datorn och TV-spel har positiv inverkan på barnen som stimuleras och tränar fantasin anser föräldrarna.
Varje gång vi ska se på film i undervisningssyfte har de flesta redan sett dem i upplysande barnprogram på TV. Ofta ser de dessutom programmen i datorn. Det är inte så konstigt eftersom det enligt rapporten "Småungar och medier" är 1/3 av barn i åldern 5 till 9 år som ser på TV via datorn.

Beate Wickbom, webbstrateg/föreläsare, menade i Aktuellt att förståelsen mellan människor och omvärlden ökar, de sociala nätverken för individen breddas och för en del människor ökar möjligheten att träffa och umgås med andra än den närmaste kretsen med hjälp av sociala medier. Detta anser jag kan kopplas till LGR11 som säger att varje elev ska kunna "samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia."
Genom användandet av media ökar möjligheten för alla människor, även i fattiga länder där det dessutom är vanligt att många har tillgång till sociala media via datorer eller mobiler, att få kunskap om den övriga världen (Beate Wickbom).
På så sätt kan man lära i nuet istället för att enbart läsa sig till kunskap.

Referenser:
Skolverket, LGR 11 (2011). Edita, Västerås.
Statens medieråd (2010). Småungar och medier. Stockholm
Statens medieråd, Lärarnas yrkesetiska råd (2012-03-12). Råd om lärare och sociala medier.
Findahl, Olle (2010-05-25). Lärarnas nyheter.
Wickbom, Beate (2012-03-28). Aktuellt.

Avslutande tankar

Nu är kursen slut och jag har kommit en bra bit på väg när det handlar om att dokumentera, både i pedagogiskt syfte och i undervisningssyfte, även om jag fortfarande har en hel del att lära, det mesta skulle jag tro. Men jag har fått en början och kan förhoppningsvis komma vidare på egen hand.

Framförallt dokumenterar jag mer nu, mest med iPaden, nästan aldrig med kamera längre. Det är smidigt att ha allt samlat i iPaden och lätt att arbeta med materialet utan att behöva andra tekniska verktyg. Det är även lättare för eleverna att dokumentera när det görs på ett enkelt sätt, de klarar det mesta själva. Det blir fler och fler på skolan som också upptäcker hur lätt och roligt det är att dokumentera på olika sätt. Lenz Taguchi (1997) menar att det är viktigt att alla strävar i samma riktning och jag tror att vi är på väg åt rätt håll när det gäller dokumentation i olika former, och IKT är ett av verktygen.

Lärarnas yrkesetiska råd menar också att "lärare bör använda den teknik som kan underlätta arbetet, förbättra undervisningen och utveckla kommunikationen med elever och föräldrar." Vi har kommit en bit på väg här också, vilket jag tycker är kul. Alla klasser på skolan är på väg att starta en blogg för information, både om vad som har hänt och vad som kommer att hända. Tanken är att de äldsta eleverna (9 år) ska vara delaktiga i skrivandet. För deras del blir detta då ett sätt att kunna tänka till och reflektera över vad de gör och lär sig.

Tidigare har jag ansett att allt nytt tar tid från det man måste göra, men har ändrat åsikt i den frågan. Att eleverna i ettan fick datorer gjorde också sitt till förstås. Numera används datorer i stort sett dagligen. De skriver mycket, tar fram fakta och lär sig överhuvudtaget mer och mer när det gäller att arbeta med datorer.

Eleverna har också börjat göra filmer, inspirerade av den uppgift vi hade. De har en förenklad synopsis som består av sex frågor som de måste svara på innan de överhuvudtaget får börja. Det är frågor som har med handlingen att göra, som en berättelse med röd tråd. Att utgå från synopsis märkte jag ju själv underlättade mycket, sedan behövde eleverna enklare frågor som de förstod.
  • Vad ska det handla om?
  • Vilka är med i filmen? 
  • Var händer det?
  • Vad händer?
  • Vad gör det mer spännande?
  • Hur löser det sig? 
Samtidigt som de gör sin synopsis tränar de på att skriva en berättelse med handling. Så även om detta tog massor av tid, var väldigt rörigt men kul så var det undervisning men på ett annat sätt än vi alla är vana vid.  
Manus behövde de inte skriva än, jag själv märkte att det inte blev exakt som jag tänkt mig från början. Jag tog fasta på det Ella Lemhagen, i Manus och dramaturgi för film, menar att manusskrivandet håller på ända fram till inspelningen, och när det gäller barn är det nog ännu svårare att följa ett manus. Manusskrivandet får vi ta senare när de har läst sig mer. Det blev tillräckligt bra med enbart synopsis den här gången.

Den här kursen har gjort att jag kommer arbeta ännu mer med olika sätt att lära och dokumentera, bland annat med hjälp av IKT. Jag kommer också i större utsträckning våga släppa det gamla och invanda mer.





Referenser:
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholms universitets förlag. Stockholm
Statens medieråd, Lärarnas yrkesetiska råd (2012-03-12).  Råd om lärare och sociala medier.
Granath, Thomas (2006). Manus och dramaturgi för film. Liber AB. Malmö

torsdag 16 februari 2012

Synopsis: Trött på blött

Synopsis.

Titel: Trött på blött

Syfte: Visa att det är en fördel att ha termobyxor när det är snö och kallt ute.

Målgrupp: Elever

Forum: Dramadokumentär

Karaktärer och miljö: Det är rast och alla ska gå ut. Calle och Alex är i hallen. De ska ut och leka. Det har snöat, det är kallt men inte blötsnö.

Dilemma: Calle och Alex hör till de elever som inte vill låna kläder av skolan och sällan har extrakläder med sig. Pedagogen tycker att termobyxor är nödvändigt på rasten eftersom hon vet att det kan bli problem. Calle vägrar att ta det och går ut ändå.

Upptrappning: Calle kommer in med blöta byxor, han kunde inte låta bli att leka i snön. Han har inga extarkläder och vill inte låna.

Lösning: Calle får låna, för små, kläder och accepterar det motvilligt eftersom klassen ska till biblioteket där det är stoppade möbler eller en matta att sitta på och man kan inte sitta med blöta byxor där.

Avslut: Calle inser att det är bra att ha termobyxor om man vill ha roligt på rasten utan att bli blöt.


- Posted using BlogPress from my iPad
Location:Filmprojekt

Bildmanus: Trött på blött

1. Klassrummet:
Det är snart rast. Klockan ringer och alla plockar ihop sina saker.
Helbild, kameran flyttar runt
Inkommande dagsljus från fönster.









2. Hallen:
Pojkarna ska ta på sig och gå ut.
Helbild.
Takbelysning.










3. Utomhus:
Lek i snön.
Helbild, långt håll.
Dagsljus, sol.




Calle och Alex står bredvid och tittar på.
Helbild, på pojkarna.
Dagsljus, sol.









4. Hallen:
Calle kommer in och är blöt.
Närbild på Calle och Alex.
Takbelysning.






5. Klädskåpet:
Närbild på lånebyxorna som finns.
Takbelysning.









6. Biblioteket:
Klassen sitter och väntar.
Kameran flyttar runt, helbild.
Dagsljus, takbelysning.




Calle kommer in.
Helbild.
Takbelysning, dag.










7. Korridoren:
Calle och Alex går och pratar.
Kameran framifrån, halvbild.
Takbelysning.





Location:Filmprojekt

Manus: Trött på blött

TRÖTT PÅ BLÖTT

1. INT. KLASSRUMMET - DAG
_____________________________________________________________
Calle, Alex, klasskompisar

Alla jobbar i klassrummet.
Det är dags för rast, klockan RINGER ( O.S). Alla plockar undan sina saker.
Ute är det kallt, det har snöat hela natten och morgonen.

PEDAGOGEN (O.S)
Nu när ni går ut är det termobyxor som gäller idag.



2. INT. HALLEN - DAG
_____________________________________________________________
Calle, Alex

Alla är i hallen för att ta på sig. CALLE och ALEX tar på sig men struntar i termobyxor. Pedagogen är kvar i hallen och ser detta.

PEDAGOGEN (O.S)
Ni måste ta på er termobyxor nu!

CALLE
Jag?

CALLE, ALEX
Nej, vi ska inte göra något så vi blir blöta.

PEDAGOGEN (O.S)
Jo, men ni blir blöta, då kan ni inte leka.

ALEX
Okej då...

CALLE
Då kollar vi bara på.

ALEX
Okej då...


CALLE
Jag struntar i det.

PEDAGOGEN (O.S)
Callle, du måste ta termobyxor du också.


CALLE
Neeej...


PEDAGOGEN (O.S)
Jo, du blir blöt annars. Calle ta termobyxorna!


Calle går mot dörren utan termobyxor. Han sträcker upp händerna i luften i segergest.

RÖSTER från andra elever i korridoren hörs.



3. EXT. SKOLGÅRDEN - DAG
_____________________________________________________________
Calle, Alex, kompisar

Alla leker i snön utom Calle och Alex som står bredvid och tittar på. Till slut kan de inte låta bli att börja leka. När rasten är slut är Calle snöig på byxorna.
Röster från lekande barn hörs.

Under leken tjatar alla på  Calle om att ha termobyxor på sig.


PEDAGOGEN (O.S)
Se, nu är du ju alldeles blöt Calle.

CALLE
Skit i det.

ALEX
Det var osmart.



4. INT. HALLEN - DAG
_____________________________________________________________
Calle, Alex

Klassen ska gå till biblioteket där det enbart finns en stoppade möbler eller en matta att sitta på.

PEDAGOGEN (O.S)
Nej, nu måste du byta kläder. Har du extrakläder med dig?

CALLE
Nej.


PEDAGOGEN (O.S)
Då får du låna.

Calle skakar på huvudet.

PEDAGOGEN (O.S)
Jo, det måste du.


Klassen går till biblioteket men Calle och Alex är kvar. Pedagogen hämtar extrabyxor, men de enda som finns är egentligen för små.


PEDAGOGEN (O.S)
Det här var de enda jag hittade.
Du får faktiskt ta dem och så kommer du till biblioteket sedan.

Calle ser helt uppgiven ut.

CALLE
(Väser)
Okej då...

Calle är sur men tar kläderna och går för att byta.




5. INT.BIBLIOTEKET -DAG
_____________________________________________________________
Calle, klassen

Alla sitter och väntar på att Calle ska komma.
Calle kommer in i biblioteket, med för små byxor. Alla skrattar.
Calle sätter sig på mattan




6. INT. KORRIDOREN - DAG
_____________________________________________________________
Calle, Alex

Calle och Alex går i korridoren på väg tillbaka till klassrummet.


CALLE
Det skulle nog varit bättre om jag tog på mig mina termobyxor.


ALEX
Ja, det är skönt att ha sina egna kläder nu.












- Posted using BlogPress from my iPad
Location:Filmprojekt

måndag 13 februari 2012

Filmprocess

Äntligen känns det som om jag är på god väg att bli klar med min film, en "dramadokumentär". Efter många små ändringar i manus är det klart nu.
Det började för ett tag sedan med att jag bestämt vad filmen skulle handla om. Då slog vädret om vilket gjorde att jag fick ändra lite utifrån de förutsättningar jag fick istället.

Jag hade ett färdigt manus som jag tänkte inte skulle bli så svårt att följa. Men så här i efterhand inser jag att Ella Lemhagen, som skrev i Granaths bok om manus, har rätt när hon säger att manusskrivandet pågår fram till inspelningsdagen. För min del pågick det till och med ända tills alla scener var inspelade och klara. Jag märkte att det var svårt att få alla "skådespelare " att säga exakt vad jag hade bestämt innan så jag fick ändra även några repliker i manuset.

Förutom de två huvudpersonerna är ca 20 barn inblandade i filmen och jag är förvånad över hur smidigt det gick med så många "statister" som inget hellre ville än att synas på filmen.
Jag behövde bara ta om ett par scener, då var en av dem ett misstag från min sida, jag vände iPaden mitt i en scen. Alltid lär man sig något, det går inte att vända ett filmklipp på ett enkelt sätt i iMowie, det bästa var att ta om scenen.
Det största problemet med att ta om scener var att "skådespelarna" hade svårt att agera och vara lika positiva som i de första. Jag hoppas ändå att det bara är jag som kommer märka detta i den färdiga filmen.

Nu återstår bara det sista, att göra filmen helt klar.

Nu ska jag snart publicera allt och funderar över vad och hur jag gjort.
När det gällde att skriva manus hade jag stor hjälp av Granaths bok, om  manusskrivande, i kapitelet " Från idé till färdigt manus". Det som inte funkade var att få texten där jag ville ha den  till exempel som att få replikerna mitt på sidan, (jag skrev direkt i blogpress).
När det gäller bildmanus var det lite krångligt att få bilderna på rätt ställe i förhållande till texten men det lyckades till slut.
Jag valde att enbart använda iMowie på grund av att jag tror det är smidigare att bara ha en app att arbeta med sedan när eleverna ska göra egna filmer, åtminstone i början. Jag blev lite sugen på att prova andra också efter att ha sett hur man kan göra med andra appar, men valde till slut enbart iMowie. Det blir ändå helt okej enligt min mening, och en bra början när man ska börja filma och redigera med unga elever.