I detta arbete kan dokumentation vara ett stöd.
Vad är dokumentation?
I den nya läroplanen (Skolverket 2011) står det att "läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling".
Genom att dokumentera synliggör vi i vårt arbetslag vad som händer och hur eleverna utvecklas. Det vi inte kommit så långt med är reflekterandet. Enligt min mening beror det mycket på att vi inte har den tid, eller tar oss den tiden, som behövs för att hinna med detta. Tidsbrist är även något som Wehner-Godée (2010) tar upp som ett hinder vid observationer och dokumentation.
Vi dokumenterar framförallt elevernas kunskaper och framtida mål, men vi dokumenterar också aktiviteter, både utomhus och inomhus, till exempel i skolskogen och på utflykter. Ofta blir detta i spontana situationer som inte är så välplanerade. Wehner-Godée (2010) menar att man inför dokumentation bör ha ett bestämt fokus, och inte bara samla på sig material. Det jag inser är att vårt arbetslag behöver bli bättre på att planera dokumentation, eftersom den "blir pedagogisk först när den sätts in i och får verka i ett pedagogiskt sammanhang" (Wehner-Godée 2010).
Att skriva ner vad,hur och varför man tänker göra på ett visst sätt är enligt Lenz Taguchi (1997) något man bör göra för att inte riskera att glömma varför man valde att göra just så. Vi gör det när vi planerar våra LPP (lokal pedagogisk planering) men vi behöver bli bättre på att göra det i alla situationer.
Hur dokumenterar vi?
Vi dokumenterar genom att skriva ner vad som hänt, oftast på dator, eller med kamera. Foton lägger vi in i en fotoram som finns synlig för alla som besöker skolan. Det gör att föräldrar kan se vad vi har gjort och de kan bli mer delaktiga i vad som händer på skolan.
Media för övrigt, som film och IT har vi inte använt så mycket hittills, men jag hoppas att vi i framtiden kommer använda oss mer av det. Lenz Taguchi (1997) menar att det är viktigt att alla strävar i samma riktning för att få förändring, vilket jag inte anser alltid är självklart för alla i ett arbetslag. Om vi i vårt arbetslag ska börja använda även media och IT mer i klassrummet och vid dokumentation krävs en förändring av vårt arbetssätt, och då är, som Lenz Taguchi menar, pedagogisk dokumentation ett bra verktyg för att successivt förändra. Man måste bara veta vad man vill och vara medveten om att det tar tid innan man når en förändring. Att dokumentera och sedan reflektera tillsammans gör att dokumentationen blir mindre subjektiv och man får fler infallsvinklar, som då kan bli ett stöd för att komma vidare i förändringsarbetet.
Varför dokumentation?
Genom dokumentation blir det vi gör synligt för oss själva, eleverna och föräldrarna. Genom synliggörandet blir det lättare att föra en dialog med andra (Lenz Taguchi 1997) och då anser jag att bilder/filmer är lättare att kommunicera runt än en skriven text. Om föräldrarna är mer delaktiga i en dialog underlättas samarbetet med dem, och samarbete med hemmen ska vi ha enligt Skolverket 2011.
När det gäller att återkoppla tillsammans med eleverna, vilket Lenz Taguchi skriver mycket om, anser jag att bilder är överlägsna text. Det är lättare att komma ihåg med hjälp av en bild, som när vi hade besök från jägarförbundet.
Att synliggöra händelser eller aktiviteter kan också leda till att elevernas nyfikenhet väcks (Lenz Taguchi, 1997) och de uppmuntras att ta reda på mer om det de upplevt. Det är lättare att utvärdera och planera vidare tillsammans med eleverna, vilket Skolverket (2011) menar att vi ska göra, om man har dokumenterade aktiviteter/situationer.
Dokumentation ger också eleverna möjlighet till kommunikation vilket gör att det skapas en gemensam mening/innebörd i det man håller på med, (Lenz Taguchi, 1997).
När vi dokumenterar har vi också tillfälle att upptäcka eget och elevernas lärande (Wehner-Godée 2010), och bli medvetna om var vi befinner oss i nuläget, vilket gör det lättare att följa sin egen och elevernas lärprocess (Lenz Taguchi, 1997).
Utgår man från frågan var står jag/vi nu och vad är målet blir det också lättare att utvärdera på ett bra sätt. Dokumentation är då bra som underlag för reflektioner i arbetet med att gå vidare (Lenz Taguchi).
Att även dokumentera sig själv och sitt arbetssätt minskar risken för att det bara blir tomma ord som inte leder någonstans enligt Wehner-Godée (2010).
Sammanfattning
Efter att ha läst litteraturen och funderat har jag insett att vi måste bli bättre på att planera vår dokumentation samt observera och dokumentera oss själva i vårt arbete. Då först blir det synligt vad och hur vi gör nu. Genom att sedan tillsammans reflektera utifrån dokumentationen kommer det förhoppningsvis bli lättare att komma vidare och få en förändring.
För att få en förändring krävs det också att vi vågar släppa det gamla, vågar ta den tid som behövs (även om något annat får stå tillbaka) och vågar lyssna på andras åsikter. Vi måste också våga förändra miljön vid behov.
Litteratur:
Lenz Taguchi, H. (1997).Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm. Stockholms universitets förlag.
Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet. Stockholm. Liber AB,
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklssen och fritidshemmet.
Location:Processdokument
