Framförallt dokumenterar jag mer nu, mest med iPaden, nästan aldrig med kamera längre. Det är smidigt att ha allt samlat i iPaden och lätt att arbeta med materialet utan att behöva andra tekniska verktyg. Det är även lättare för eleverna att dokumentera när det görs på ett enkelt sätt, de klarar det mesta själva. Det blir fler och fler på skolan som också upptäcker hur lätt och roligt det är att dokumentera på olika sätt. Lenz Taguchi (1997) menar att det är viktigt att alla strävar i samma riktning och jag tror att vi är på väg åt rätt håll när det gäller dokumentation i olika former, och IKT är ett av verktygen.
Lärarnas yrkesetiska råd menar också att "lärare bör använda den teknik som kan underlätta arbetet, förbättra undervisningen och utveckla kommunikationen med elever och föräldrar." Vi har kommit en bit på väg här också, vilket jag tycker är kul. Alla klasser på skolan är på väg att starta en blogg för information, både om vad som har hänt och vad som kommer att hända. Tanken är att de äldsta eleverna (9 år) ska vara delaktiga i skrivandet. För deras del blir detta då ett sätt att kunna tänka till och reflektera över vad de gör och lär sig.
Tidigare har jag ansett att allt nytt tar tid från det man måste göra, men har ändrat åsikt i den frågan. Att eleverna i ettan fick datorer gjorde också sitt till förstås. Numera används datorer i stort sett dagligen. De skriver mycket, tar fram fakta och lär sig överhuvudtaget mer och mer när det gäller att arbeta med datorer.
Eleverna har också börjat göra filmer, inspirerade av den uppgift vi hade. De har en förenklad synopsis som består av sex frågor som de måste svara på innan de överhuvudtaget får börja. Det är frågor som har med handlingen att göra, som en berättelse med röd tråd. Att utgå från synopsis märkte jag ju själv underlättade mycket, sedan behövde eleverna enklare frågor som de förstod.
- Vad ska det handla om?
- Vilka är med i filmen?
- Var händer det?
- Vad händer?
- Vad gör det mer spännande?
- Hur löser det sig?
Samtidigt som de gör sin synopsis tränar de på att skriva en berättelse med handling. Så även om detta tog massor av tid, var väldigt rörigt men kul så var det undervisning men på ett annat sätt än vi alla är vana vid.
Manus behövde de inte skriva än, jag själv märkte att det inte blev exakt som jag tänkt mig från början. Jag tog fasta på det Ella Lemhagen, i Manus och dramaturgi för film, menar att manusskrivandet håller på ända fram till inspelningen, och när det gäller barn är det nog ännu svårare att följa ett manus. Manusskrivandet får vi ta senare när de har läst sig mer. Det blev tillräckligt bra med enbart synopsis den här gången.Den här kursen har gjort att jag kommer arbeta ännu mer med olika sätt att lära och dokumentera, bland annat med hjälp av IKT. Jag kommer också i större utsträckning våga släppa det gamla och invanda mer.
Referenser:
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholms universitets förlag. Stockholm
Statens medieråd, Lärarnas yrkesetiska råd (2012-03-12). Råd om lärare och sociala medier.
Granath, Thomas (2006). Manus och dramaturgi för film. Liber AB. Malmö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar