Portfolio

Mina funderingar runt portfolio


Jag har inte själv arbetat med portfolio, men mina barn samlade arbeten i mappar en period under sina mellan- och högstadieår.
När jag läste boken "Att arbeta med portfolio- teori, förhållningssätt och praktik" funderade jag på hur det egentligen fungerade då. Jag kom fram till att jag som förälder aldrig var riktigt delaktig i detta arbetet mer än att jag ibland fick se en mapp som innehöll en del alster som de gjort. Jag pratade med en av döttrarna om vad hon kom ihåg och hon upplevde samma sak som jag, att det var en mapp där hon samlat alster, mest bilduppgifter. Hon vissste egentligen inte vad meningen med portfolion hade varit.
Jag tänkte aldrig då på att meningen med portfolioarbetet var ett sätt att ge eleverna en lär- och utvärderingsstrategi vilket Ellmin och Ellmin (2003) menar att det ska vara. Detta tror jag beror på att det gick för fort för pedagogerna när alla skulle börja arbeta med portfolio. Det som hände menar jag var att istället för att bli ett hjälpmedel för att följa elevernas kunskapsutveckling blev det enbart en samlarmapp, vilket enligt Ellmin och Ellmin (2003) är en risk att det blir om pedagogerna inte får de rätta förutsättningarna för att starta med ett nytt arbetssätt. De menar också att det tar tid, och måste få ta tid att starta något nytt, vilket inte alltid ges/eller tas.
När arbete med portfolio startades på mina barns skolor är jag tveksam till att alla pedagoger var riktigt med "på tåget", och hade fått gå igenom alla de faser som Ellmin och Ellmin menar är viktiga, tillexempel:

• förberedelse - vad innebär "det nya", hur kan det kopplas ihop med "det gamla"?
• accepterandet - tror jag på detta sättet att arbeta, vad finns det för möjligheter eller beränsningar?
• tillämpandet - framförallt HUR ska det genomföras? 
• spridningsfasen - att dela med sig och reflektera runt erfarenheter, få tid till fortbildning

Det närmaste jag själv kommer "porfolioarbete" idag är att jag samlar elevernas sagor/berättelser i en pärm som de ska få när de slutar åk 3. När vi läser och pratar om det de skriver pratar vi alltid om vad de kan göra för att det de skriver ska bli bättre. Det blir väldigt tydligt hur de utvecklas och man kan se från gång till gång hur utvecklingen går framåt, till exempel när en elev i åk 1 fick rådet att skriva stor bokstav i början av alla namn.

Med stor bokstav i namnen

Utan stor bokstav i namnen

Om man aldrig  har arbetat med portfolio men tänker börja göra det tror jag det bra att starta inom ett begränsat område, vilket Ellmin och Ellmin också menar. Detta gälller åtminstone för de lägre åldrarna. Det är då lättare att fullfölja och slippa få enbart en samlarmapp. Att utgå från något man redan gör kan vara en bra start, och då menar jag att läs- och skrivinlärningen är ett bra område att börja med. Det är lätt att se utvecklingen, särskilt vid skrivinlärningen, och med hjälp av iPaden skulle man kunna dokumentera det skrivna genom att fotografera och lätt få det överskådligt med exempelvis pages.Tillsammans med eleverna är det lätt att läsa igenom alla texter de gjort på ett smidigt sätt, utan en massa papper, och prata om vad som kan förbättras.
Att variera sätten att dokumentera på gör enligt Ellmin och Ellmin dokumentationen mer levande och ju mer jag använder iPad och annan media desto mer övertygad blir jag också av hur bra det är att dokumentera med olika mediala verktyg, speciellt iPaden. Den är lätt att använda, både vid dokumentationen och sedan när man ska redovisa eller reflektera kring något.
Att tidigt börja ställa frågor till eleverna om hur de tycker det de gjort har blivit och vad de vill lära sig mer av/om tror jag är viktigt och det underlättas om man har något konkret att prata om, som en samling texter eller dylikt. Då blir eleverna delaktiga i sin utveckling, och ofta tycker jag de är mer medvetna om vad de ska tänka på i fortsättningen.



Litteratur:
Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med porfolio-teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm. Författarna och Förlagshuset Gothia AB.